Den fantastiska kollektivtrafikanten

Morgonen...hu vilket kaos. Skulle med en buss vid en hållplats men blev osäker på om jag eventuellt missat den. Klockan gick och jag rusade till nästa hållplats. På vägen dit mötte jag bussen jag först tänkt mig, försökte mig på en rusning tillbaka men fick se bussen passera hållplatsen utan att blinka. Och sedan fick jag stressa till nästa buss. Förvirrad? Jotack, jag med. Och trött. Nämnde jag att detta var vid sjutiden imorse? Och att min sätesgranne på proppfulla bussen jag försöker undvika satt och morrade förkylt hela vägen? Argh! Imorgon byter vi plats, maken och jag. Då får han passa buss och jag ta bilen. Det är nog mer ordning på honom så det är nog bra det. För oss alla. Maken ja, det är ju vad han blitt. Men det är en helt annan historia.